i'm well aware of how it aches and you still won't let me in

jag kände nu när det nästan är sängdags att jag ville berätta mer om dagen som sådan
den började med att vi lämnade det som igår var vår destination och begav oss i stan
när vi väl var där irrade vi omkring lite tills vi kom på att allt var stängt
sen tog vi bussen hem
hos lina var det släktmiddag och det var längesen mat smakade så gott trots att min mun smärtade mig något otroligt
long time no see som uttrycket lyder
efter mat och dylikt hamnade vi i linas soffa och låg där och dreglade ett tag innan jag åkte hem
åkte hem för att sova
har jag sovit något än? nej
men det kommer väl med tiden får vi hoppas

nu har jag lyssnat på samm låt 37 gånger i rad
det är ganska duktigt ändå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0